En av många konsekvenser av att jag blev föräldralös för två månader sedan är att jag plötsligt äger en halv villa i Mora, trettio mil hemifrån. Så nu går jag omkring i kåken där jag växte upp, gräver slumpvis i högar med papper och flyttar på saker från ett rum till ett annat. Under de femtiotvå år som mina föräldrar bodde där har allt bara lagts på hög. Och nu måste jag förbereda för att en fastighetsmäklare så småningom ska göra villan så opersonlig som möjligt (det som kallas för homestyling) och sedan sälja den till främmande personer.

Det är en jävla process att vänja sig vid detta också, liksom vid allt annat i samband med min mors död.