”Hur ska du få tiden att gå? Du kommer ju att bli totalt uttråkad.” Den besserwissiga kommentaren har jag fått rätt många gånger sedan jag gick i pension vid 64. (Eller så är de bara avundsjuka.)

Well, jag kan trygga er med att detta inte är ett problem. Mina dagar upptas numera av ideellt jobb för två idrottsklubbar, ett bokprojekt som har börjat ta fart, pro-bono-jobb för en ungdomssatsning, en bouppteckning som drar ut på tiden, regelbundna rep med två (eller möjligen tre) rockband samt en hel massa oskrivna låtar som bara ligger där och väntar.

Så min följdfråga är: Hur fan har jag haft tid att jobba heltid i alla dessa år?